Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som Àr en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan pÄ 800-talet, stÄr som förebild för flera senare ordningsregler gÀllande bÄde munk- och nunnekloster runt om i vÀrlden. För nunnor, och till viss del munkar kan Àven klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, rÀknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig pÄ 1299 Ärs utfÀrdade bulla, benÀmnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla vÀrldsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren.

Uppsatsen tittar nÀrmare pÄ Den heliga Birgittas olika livsroller och slitningarna dem emellan. Fokus ligger pÄ Bigittas övergÄng frÄn vÀrldslig maka och moder till Kristi Brud..

"Missa super Gabriel Archangelus tankar om att tonsÀtta den heliga mÀssan och musikaliskt framhÀva och förtydliga dess texter" gÄr igenom mÀssan "Missa super Gabriel Archangelus" och hur jag, som kompositör, har gjort för att musikaliskt framhÀva och förtydliga den heliga mÀssans texter, bÄde tankar före och under skrivandet. Uppsatsen börjar bland annat med genomgÄng av mÀssan och dess texter samt orgel och dess stÀmmor och dÀefter fÄr man följa komponerandet genom varje mÀssts oh gÄ igenom de val som Àr gjorda under arbetets gÄng, samt se vilka resultaten blev av dem. Slutligen diskuteras dessa resultats för- och nackdelar..

Syftet med följande uppsats Àr att ta reda pÄ om det ligger nÄgon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fÄfÀnga och att de levde i lÀttja. Dessutom Àr syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhÄllanden och vÀrderingar som levandegjort deras miljö.Med det hÀr arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i VÀsteuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det Àr viktigt att beakta nunneklostrens framvÀxt i det medeltida Sverige och utifrÄn detta skapa en bild av hur nunnorna levde dÀr, för att sen försöka se om det ligger nÄgon sanning i Olaus Petris pÄstÄenden om att nunnorna i de svenska klostren var fÄfÀnga och levde i lÀttja. Kan det helt enkelt vara sÄ att synen pÄ det asketiska idealet har varierat? Kan andra vÀrderingar Àn den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas.

Studien riktar sig mot upplevelser av hĂ€lsa och vĂ„rdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade pĂ„ 6 intervju med mĂ€nniskor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter pĂ„ kloster kan beskrivas med hjĂ€lp av ordpar som förenar motsĂ€gelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ SamtalskvalitĂ©; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; BekrĂ€ftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berĂ€ttelsen. Även NĂ€rvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjĂ€lp av tradition ? vĂ„rdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vĂ„rdinrĂ€ttning och mĂ€nniskor som vistas dĂ€r skiljer sig inte markant frĂ„n vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

I denna uppsats jÀmförs tvÄ nusvenska översÀttningar frÄn latinet av nÄgra kapitel i heliga Birgittas uppenbarelser, bok VII. De svenska översÀttningar som jÀmförs Àr Tryggve Lundéns, tryckt 1958, och Alf HÀrdelins frÄn 2003. Finns det olikheter i översÀttningarna och hur skiljer sig i sÄ fall de bÄda översÀttningarna frÄn varandra? Vad har en ny översÀttning tillfört?Analysen av de tvÄ översÀttningarna har utgÄtt frÄn ett begrÀnsat antal av Lars Wollins femton översÀttningsstrategier för att beskriva grammatiska och syntaktiska olikheter. De som hÀr anvÀnts Àr följande: variation, tillÀgg, strykning, transponering och nivÄjustering..

Jag avser att med hjÀlp av olika frÄgestÀllningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga Àr en kristen kyrka. Jag har i min analys utgÄtt frÄn den kvalitativa analysmetoden, men ocksÄ tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgÄngspunkter jag beskriver Àr teorier om kristendomen som ocksÄ innefattar tidigare forskning inom Àmnet. Jag har Àven i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.Det finns bÄde likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock pÄ fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen.

Det hÀr arbetet har undersökt huruvida konceptet reglerande ekosystemtjÀnster Àr möjligt att konkretisera och applicera i planerings-och gestaltningsarbeten. MÄlet med arbetet var att skapa ett gestaltningsförslag till Kloster Kyrkopark i Eskilstuna med fokus pÄ partikel- och bullerreglering med vegetation. De frÄgestÀllningar som har besvarats i arbetet Àr: Hur kan man planera och gestalta med vegetation för ekosystemtjÀnsterna partikel- och bullerreglering och Àr den tillgÀngliga kunskapen om reglerande ekosystemtjÀnster idag tillrÀckligt konkret för att vara applicerbar i ett gestaltningsarbete? Metoden i arbetet har baserats pÄ forskning för gestaltning. Genom en litteraturstudie, observationer, analys och samtal har allmÀnna gestaltningsprinciper för partikel- och bullerreducering, samt specifika krav och förutsÀttningar för projektet sammanstÀllts. Resultaten frÄn forskningen, de allmÀnna principerna och de specifika kraven och förutsÀttningarna, har sedan prövats i gestaltningsförslaget. Resultatet frÄn gestaltningsarbetet visar att den tillgÀngliga kunskapen om reglerande ekosystemtjÀnster Àr tillrÀckligt konkret för att kunna appliceras i en gestaltning. Men det finns ett stort glapp mellan den konceptuella litteraturen som behandlar reglerande ekosystemtjÀnster och den litteratur som konkret beskriver hur man bör gÄ till vÀga vid luft- och bullerreglering med vegetation.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att reda ut vad en helig dÄre Àr för nÄgonting, hur fenomenet har pÄverkat kristendomen och litteraturen, frÀmst i Ryssland och pÄ Irland.Jag har funnit att det Àr i det ortodoxa Ryssland som den heliga dÄrskapen har varit allra störst, och att flera av de mest Àlskade av de ryska helgonen tillhörde denna gren av Kristusdyrkan.Vidare har heliga dÄrar funnits pÄ Irland, dock i en nÄgot annorlunda gestalt. Naturromantiken Àr hÀr viktigare, men pÄ mÄnga sÀtt, vad gÀller skÀl till dÄrskapen, och i hur den yttrar sig, Àr de ryska och de irlÀndska dÄrarna lika.DÀrefter har jag tittat pÄ skönlitteratur, och gestalter som lÄnat drag frÄn de heliga dÄrarna. Framför allt har jag koncentrerat mig pÄ tvÄ texter ? Shakespeares kung Lear, som rymmer inte mindre Àn tre olika dÄrar ? och Dostojevskijs Idioten, dÀr huvudpersonen pÄ mÄnga sÀtt Àr en mycket övertygande helig dÄre.Min slutsats vad gÀller varför vi inte ser nÄgra heliga dÄrar idag Àr denna: I och med reformationen, och framvÀxten av nationalstaten i Europa fanns det inte lÀngre nÄgot utrymme för dÄren. En i grunden oberoende figur som stÄr utanför den sociala stegen, och sÀger sanningen till alla, smÄ som stora, nÀr de bryter mot Kristi budskap.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare inblick i om informanternas trosuppfattning harpÄverkats av barnsÄngerna de fick sjunga i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga dÄ de varsmÄ, och i sÄ fall hur detta har pÄverkat dem.Sex informanter som alla gick i PrimÀr (kyrkans organisation för barn) har valts ut ochintervjuats. Informanterna Àr i Äldrarna 19 till 32 och Àr frÄn Sverige och USA. StudieninnehÄller Àven en del om kyrkans musiktradition och kultur, samt analys av en primÀrsÄng.En av studiens slutsatser Àr att primÀrsÄngerna har varit ett medel för informanterna att lÀrasig mera om evangeliet, kÀnna den Helige Anden och dÀrigenom utveckla deras personligatro. Informanterna kommer fortfarande ihÄg sÄngerna i vuxen Älder och kan pÄ sÄ sÀtt fortsÀttasjunga och fördjupa sig i sÄngernas religiösa budskap..

?Till sÄngens gud?Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta?To the god of song?Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in AlvestaKarl Nygren-Kloster föddes 1876 i dÄvarande AringsÄs socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs lÀn. Som 19-Äring reste han till Stockholm för att pÄbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen nÄgra Är senare utbildade han sig pÄ egen hand till röstpedagog. MÀnniskorösten och dens anvÀndning i tal och sÄng var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sÄnginstitut i Stockholm.

Jag Àr intresserad av att titta nÀrmare pÄ hur tvÄ religiösa grupper som Jehovas vittnen ochJesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskildaindivider. Jag har mÄnga gÄnger mött mÀnniskor vars attityder till dessa missionÀrer/förkunnare Àr negativa. MÀnniskor verkar ofta bli störda eller kÀnna sig pÄhoppade nÀrnÄgon ringer pÄ deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och stÀller frÄgor om ens personligatro. Samtidigt förstÄr jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna vÀxer ochatt det finns intresse av att slÀppa in missionÀrer/förkunnare för diskussion. Hur vÀljer dessamissionÀrer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att fÄ sÄ brarespons som möjligt? Personligen sÄ upplever jag ofta att det finns en misstÀnksamhet tillmissionÀrer.

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent.

The purpose of this study was to conduct a market survey in order to form a marketing plan to enhance and communicate the image of Vreta Kloster Golf Club. To accomplish this, the authors conducted a situation analysis on the mentioned club. Data was collected through interviews as well as secondary sources. A qualitative content analysis was used to process the interviews. The secondary sources? credibility was scrutinized before their data was used.

  AbstractAnne Reese: Under oÀndliga lovsÄnger sannerligen med rinnande tÄrar ?  sÄngerna vid den heliga Katarinas translation. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p. 2005.The aim of this essay is to contribute to the knowledge about one of Sweden's greatest religious events during the late Middle Ages, the translation of Catherine of Sweden. By collecting and examining the chants used at Catherine's translation it is possible to see what kinds of music was used at this occasion and also to determine some thing about how and why these chants were chosenBy using manuscripts containing the chants which are close to the occasion in time and place, the melodies and texts are presented in the versions most likely to have been those used in the translation.